Oro

Nu gnager oron i kroppen igen, det är helt sjuk och jag förstår inte varför jag hela tiden hamnar i såna sitser där oron ökar och jag får panik.

För paniken börjar komma krypandes, och ingen är hemma, det är bara jag och mina djur. Älskling jobbar tills 18.00 ikväll. Men han kan nog inte göra så mycket åt detta ändå, men det vore bara skönt att inte vara ensam.

Sov ända till 12.00 idag, helt sjukt, fick en smärre chock när jag kollade på klockan... Men den var 12.00 och Åskar hade inte sagt något alls, för den lilla lathunden låg bredvid mig och bredde ut sig som om han var en stor Grand Danois.

Usch, vad jag hatar min oro!

Ni hemtjänst grupp

Idag var första dagen på den andra hemtjänst gruppen som jag ska börja i, ska ju jobba där i 3 mån i sommar, så idag gick jag första intro dagen, och det var väl OK.

Men det jag tänkte på att de verkligen har ett stort område, men egentligen inte sååå många vårdtagare (fast de tycker självklart att de har massvis) och de har gott om tid... Slutade 14.00 idag, och gick bredvid en som skulle sluta vid 16.00, vi var klara med det vi skulle göra 13.15. Helt sjukt....

Upptäckte också att en gammal skolkamrat jobbade där.... Vi får väl se hur det blir på den där gruppen. Ska ju gå en 2:a introdag på tisdag också.

Chefjävel

Jag tål verkligen inte min chef ute på Orust,
hon är en manipulerande satkärring som bör brinna
i helvetet!

Jag skiter i dem där ute nu, jag skiter i allt.
Förbannade jävla skitkommun är vad det är!!!

Måndag

Ja, nu är det måndag igen. Veckorna går snabbt nuförtiden.

I helgen så har jag passat en väninnas unge (lördag) väldigt trevligt och mysigt, det hugger ju lite "barntarmen" när man umgås med barn, men det får nog vänta ett tag till :) Hela söndagen tillbringade jag på SSRK utställning i Uddevalla. DET var faktiskt väldigt intressant att kolla på, och jag blev nog lite klokare i mitt pågående rasval.

Tollarna är verkligen en ojämn ras, vissa är fula som stryk, andra är det vackraste som finns (Åskar, är jag partisk? Näää :P) Och tyvärr så är även mentaliteten lika ojämn vilket är väldigt tråkigt. Så om det ska bli en tollare så ska det verkligen vara efter en riktigt bra linje, med bra meriter och mentaltest.

Så det kommer nog bli en flatte i första hand tror jag, så var ner till bibblan imorse och lånade en bok om flattar samt en hel del valpböcker. Har ju faktiskt aldrig haft en egen valp någon gång. Åskar är/var ju en omplacering och kom till oss 5 år gammal.

Idag vilar jag bara, och tur är nog det, för jobbet här i U-A ringde och frågade om jag kan jobba imorgon kväll och även om jag kunde ta en avlastning på onsdag kväll. Och det kan jag ju, men jag blir ju så trött efter att ha jobbat, men jag är ju fortfarande sjukskriven så jag har ju rätt att ta det lugnt. Kan inte jobba mer än 15 timmar i veckan i dagsläget. Alldeles lagom :)

Imorgon innan jag går till jobbet ska jag även ringa till facket och prata om situationen på Orust och så ska jag ringa till chefen här i U-A också och ligga på lite att jag vill gå intro på det andra stället så att jag kan jobba timmar där också.

För den 16/4 så går ju sjukskrivningen ut och då måste ja ju få ihop timmar. Som tur är så har ju iaf Per jobb nu.

Jobb!

Tog äntligen lite mod till mig och ringde till min f.d. chef på hemtjänsten här i U-A och fråga om de hade nå jobb åt mig. Eftersom jag hört rykten om att de har slutat några personer på vissa vik. Tyvärr fanns det inga vik. där jag helst ville vara, men kanske något sommarjobb kunde hon gräva fram.

Fast istället erbjöd hon mig ett vik. på Karls-Ruhe från och med midsommar och några månader framåt. 75% precis det jag vill jobba också. Så jag tvekade inte och tackade ja direkt. Jobbar mycket hellre i U-A än ute på Orust. Så fram tills mitten av juni så får jag lov att gå på timmar, lär nog bli lite knapert men det är vi ju vana vid, och det är säkert värt det.

Och till hösten har jag ju tänkt plugga och viket är iaf fram till slutet av augusti. Så allt ordnar sig som vanligt :)

På lördag ska jag passa en väninnas unge, gör inget alls, funderar på om jag ska vänta med att så fröer tills dess så kanske jag kan få lite hjälp med det av barnet så har vi också något att pyssla med :)

Nu ska jag ta och äta lite lunch och sedan ta en lite längre promenad med hunden, ska även stanna och köpa lite potatis vid affären, för det blir nog köttfärslimpa med rotfrukter ikväll :) *mums*

Hundar och säsongsarbete

Tror det kommer bli tillökning här hemma till hösten, det vore så roligt att skaffa valp,
men det är svårt att bestämma ras. Man ska ju ändå leva med hunden många år framöver.
Men jag har kollat runt på flera olika raser, och jag återvänder alltid till retrievrarna.
Så det kommer antagligen bli en labrador valp. Helst en brun, men det viktigaste är ju inte färgen direkt....
Jag hoppas jag kommer in på de kurser jag söker. Det vore väldigt skönt att få det överstökat... Alltså att läsa de där ämnena som behövs.

Sambon och jag funderar även på att sticka iväg och säsongarbeta, det vore fruktansvärt kul att arbeta en säsong uppe i skidlandskapen. Både sambon och jag tycker om vinter, och skidor osv. Min dröm vore ju att kanske få jobb på en slädhundskennel eller dyl.

Hej och Hå

Idag har jag faktiskt varit relativt duktig, eller jag har varit duktig.
Jag ringde till facket och sa att jag inte klarade av tjänsten på Nyhagen, de sa Ok, det var ju dumt av dig egentligen. Men jag är som jag är, jag är psykiskt sjuk, jag kan inte rå för det. Men däremot är det väldigt svårt ibland att förklara VARFÖR jag inte kan ta vissa jobb, det är inte så enkelt att förklara att jag inte kan ta ett jobb pga att man är tvungen att följa med som ledsagare till skolan med barnen.... För det låter ganska sjukt ju. Jag har fobi mot skolor, jag får ångest av skolbyggnader tyvärr. Livet suger men så är det.... Får se vad som händer nu...

Har ringt till resursteamet här i stan nu iaf, och de skulle aktivera mig igen. Och på tisdag nästa vecka ska jag på a-intervju som lokalvårdare. Så det ordnar sig nog.

Fast bilhelvetet har pajat... Skit och bajs är det... JAG HATAR BILAR!

Dåligt med uppdatering...

Det var ett tag sedan jag skrev nu, men jag har inte orkat.

Livet går upp och ner i sina små dalar, så fort det känns som om livet kanske ordnar upp sig, så sparkar någon undan fötterna och man ligger platt nere på marken utan något skydd.

Jobb har jag fortfarande ingen koll på vad jag ska göra med, var ju ett möte i onsdags då facket, min chef och en annan chef skulle medverka. Facket glömde bort mötet och jag fick sitta själv med dessa två chefer som redan pratat ihop sig och inte tycker jag har där att göra, känns som om de bara vill ha bort mig från kommunen. Allt känns väldigt kasst och tungt just nu och jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. De pressade mig ganska hårt på mötet och ställde rent utav nedvärderande frågor. Är du psykiskt stark? Vad i helvete ska jag svara på det har dem tänkt? I vissa fall är jag väldigt starkt och i andra inte.

Facket ringde iaf upp dagen efter och bad tusenfalt om ursäkt, och sa iaf att jag har rätt att jobba där, iaf försöka. Men jag tror inte de vill ha mig och jag har tappat lusten till allt vad arbete heter, och jag har ingen aning om vad jag vill göra med mitt liv. Känner liksom inte för att börja på det där stället när de inte har tilltro till mig... Så vi får se hur det går, på tisdag så skulle det pratas om det igen, och jag har ingen aning vad jag ska göra. Säga upp mig och gå på timmar? Eller jobba på ett ställe som jag inte kommer trivas på ?

Möte med jobbet

Igår var då det stora beryktade mötet med jobbet som skulle avgöra min framtid.
Chefen var där, facket var där, jag var där och någon rehabiliteringsmänniska var där.
El chefe hade självklart noll koll, och sa nej det finns inga jobb inom varken kommunen eller hos mig. Kanske ett vikariat natt på ett ställe till september och så kunde hon erbjuda en plats hos en våldsam brukare.

Men facket hade ju också kollat upp jobb och fått höra talas om ett korttidsboende med barn som sökte folk, ett jobb som skulle passa perfekt för mig 75% var det på också, vilket är precis det jag vill arbeta som MAX.

Det som beslutades var att vi skulle försöka få till ett möte med enhetschefen på korttidsboendet och att jag skulle jobba hos den våldsamma brukaren tills det arbetet på korttid. började. Men när jag sedan följde med chefen till hennes kontor och hon skulle berätta mer om brukaren så insåg jag att där kommer jag aldrig klara av att vara.

Så nu står jag på ruta 1 igen. Verkar som om jag kommer bli tvungen att ta ut semester de dagar jag skulle jobbat... Men men... Jag tänker ju inte direkt riskera min nyvunna hälsa för ett arbete på några få veckor. Så det är ju som det är det.

I helgen så blir det en helg i hundars anda igen, och lite shopping inför bröllopet :)

Huvudvärk fortfarande...

Har nog börjat tappa räkningen på hur länge jag har haft huvudvärk nu, den ligger där molande och jag blir bara tröttare och mer irriterad. Förstår inte varför jag har den heller, tycker biverknigarna från medicinen bör ha gått över nu....

Dagarna är fulla med ångest, men jag sitter upp iaf, även fast jag helst skulle försvinna. Fick brev från f-kassan om sjukpenning, jag hoppas jag får det. Annars vet jag inte riktigt vad jag gör? Jag behöver denna tid för att reparera mig själv, det är inte ens säkert att denna tid räcker.

Ska träffa chefen på måndag, får se vad hon har att säga, hoppas det inte blir som förra gången, men det står ju svart på vitt överallt att jag inte ska återvända, fast det går ju inte heller eftersom arbetsplatsen är stängd. Är redan nervös för mötet, jag hoppas jag kan få ett arbete inom hemtjänsten eller på ett boende. Och så hoppas jag att kommer in på undersköterskeutbildningen.

Nu ska jag väl fortsätta med städningen kanske.

Ordning och reda pengar på fredag?

Inatt sov jag faktiskt, helt otroligt. Kl. 10.30 fick sambon upp mig ur sängen. Det var skönt att ligga och dra sig.

Har haft storstädning på toaletten idag, kattens äckliga sand låg överallt, jag förstår inte hur han lyckas med det, men jag var så trött på't att jag tog tag i storstädning, eliminera all grå kattstand, skura, skura, skura och så bytte jag tillbaka till kristaller. Tycker att det borde vara lite svårare att dra med sig överallt. Men vi får se.

Har även skrivit klart pappret med arbetsskada, så får vi se hur det går med det. Skrev verkligen ALLT, så vi får se om de påverkar mig negativt eller positivt.

Nu är det snart dags att gå ut med hundarna igen :)

Lördag

Tiden går på hela tiden, även fast jag inte känner att jag hinner med.
Men jag lever iaf, och det är väl positivt,tror jag.
Idag har jag varit och visat den hund jag är jourmatte till,
det gick bra.
Och jag hoppas verkligen intressenten tackar ja :)

De senaste dagarna har varit skittunga, och det är helt otroligt att jag sitter upp, utan att ha skadat mig själv och gjort andra dumheter.
Var på möte med facket i fredags, och de har lovat att jag aldrig mer behöver se min brukare. Tack och lov! Däremot är de skitförbannade på min chef och det är jag med.

Jag var ju på möte hos chefen efter jag varit hos facket i fredags, det var inge kul. Under 45 minuter så satt hon och talade om för mig hur dålig jag var som personlig assistent, och att jag inte alls borde känna mig kränkt av min brukare och blablabla... Jag försökte förklara att jag ite hade något emot att vara kvar i yrket, eftersom jag till 100% tror att jag kan trivas ihop med en annan brukare, men hon tyckte inte det, för ni alla vet väl att en person som har en personlig assistent är otrevliga, dumma och är utåtagerande med hot och slag? Då kände jag verkligen att måttet var rågat, snacka om att dra alla över en kam, en sådan person borde verkligen inte vara chef för personlig assistans... Men jag slipper iaf prata med människan, för f.r.o.m nu så kommer facket sköta allt. TACK OCH LOV FÖR ATT JAG GICK MED!

Fick tag på läkaren i fredags också efter att jag hotade med att ta livet av mig, sjukt att man ska behöva säga något sådant för att någon ska lyssna! Han var ju allmänt dum som vanligt, men han har iaf sagt att jag fortsätter vara heltidsjukskriven ett tag till, men han vägrar säga hur länge, så jag har ett möte med honom på onsdag.

USch jag skulle inte bloggat om detta, för nu kom klumpen och ångesten tillbaka över jobbet... *suck*

En dag i hundanda....

Idag har det nog varit hundar, hundar, hundar för hela slanten.
Har pysslat om mina egna (alltså Åskar och de jag passar ibland) och grejat en massa med hundfrämjandet. Det får en att släppa en del jobbiga tankar...

Jag ä just nu livrädd över att förlora jobbet, samtidigt som jag är livrädd för att behöva återvända. Jag önskar att jag skulle kunna omplaceras. Men tyvärr finns det ju inget just nu :(
Hade tänkt att gå på en rekryteringsmässa idag, även fast jag inte sovit något och kände mig dålig. Men som tur är har jag en klok mor som frågade mig om jag skulle gått dit ifall jag hade 40 graders feber, självklart inte svarade jag. Och då kontrar hon med att jag faktiskt har 40 graders själslig feber. Och det har hon ju fullkomligt rätt i.

Tog en långpromenad med vovvarna idag i skogen, det var lera och vatten överallt. Hundarna blev smutsiga! Tog före och efter bilder på Shih-Tzun Sanna för hon var var väääldigt lerig. Ska ladda upp dem senare har jag tänkt.

Just nu är den stora frågan, vad blir det till middag ikväll?

This life sucks!

Det är ungefär så jag känner just nu, mest hela tiden....
Jag orkar inte längre!
Jag har 3 fina sår på min vänstra arm idag,
pga en kniv igår.
Kul va?

Personalmöte var det imorse.
Tydligen så är det ingen som tål gubbjäveln.
Men det fattar ju inte han.

Ibland kan jag faktiskt känna att vissa människor förtjänar faktiskt inte att få leva, han är en av dem. Psykopatjävel.

Pratade även med chefen hur jobbigt jag tyckte det var hos psykopatjäveln och hans familj. Hon såg hur dåligt jag mådde. Men självklart hade hon inga arbeten att erbjuda inom assistansen förutom hos en gubbe som tar stryptag på personalen eller 10 timmar vecka hos en annan person. Inget av det funkar ju....

Men jag ska på möte på fredag igen för att diskutera framtiden och tills dess så ber jag verkligen till gud att jag får bli sjukskriven ett tag till (Ska jag behöva ta livet av mig för att få folk att fatta hur dåligt jag mår??????) och att jag hittar ett nytt jobb....

Ringde och grät till kuratorn idag, det är tur att jag har henne. För hon lär mig iaf hur jag ska tänka. Just nu tar jag bara en timme idag, jag försöker bara tänke på 1 timme åt gången och se om jag lever.... Ska till henne på onsdag, nu måste jag bara överleva morgondagen. Men det går nog om jag isolerar mig själv. Eller vad tror ni?

Intressenten hos hundfrämjandet tackade nej, så nu verkar det som om jag bli jourhem. Ska bli intressant faktiskt.

10 min kvar till CSI.

Söndag

Söndag, vädret suger och jag är supertrött.
Helgen blev inte riktigt som det var tänkt.
Tanken var total vila, för jag mår så kasst psykiskt just nu.
Vad skedde?
Vi fick oväntat besök av svärmor tors-sön inte vad jag hade planerat direkt, men det fanns ju inte så mycket val...

I fredags var vi på båtmässan, mycket båtar och mycket folk. Väldigt jobbigt var det, men jag överlevde.

Lördag så visade jag en hund för hundfrämjandet. Visningen gick väl sådär. Men det var ändå kul....

Just nu oroar jag mig en hel del för morgondagen. Är tvungen att åka på "APT", vill verkligen inte och jag har en stor klump i magen av ångest. Min brukare är störd, min brukares familj är störd, och jag klarar inte av det. Jag vill byta. Uppå allt så har chefen varit borta under en vecka så det känns inte kul alls. Det enda jag tänker på just nu är faktiskt tyvärr självmord. Jag vet inte hur länge jag orkar med detta liv.

Fredag

Fredag men det känns som söndag eftersom jag ska jobba imorgon. Har ingen lust med något som vanligt. Men man har ju inte direkt något val.

Var till min kurator igår och pratade, det var bra och fick mig att se på livet på lite andra sätt, så idag tog jag mod till mig och ringde till min chef som inte var där, men jag pratade av mig iaf hos samordnaren så det var skönt :)

Ska snart ta mod till mig och ge min in på mitt första kort inom scrapbooking... :)

Förbannad!!

Jag jobbar ju lite idellt för hundfrämjandet och imorgon skulle vi ha en visning men intressenten svarar inte i telefon, och självklart kan det ha hänt något och denna person har en förklaring, men det gör mig så irriterad för jag jobbar häcken av mig, och andra från hundfrämjandet jobbar häcken av sig och även hundens ägare bokar upp sig och bara det är ju tungt för dem att veta nu är det kanske dags att lämna ifrån mig min hund, och så svarar inte människohelvetet. Människan har iaf fått en tidsfrist till 11.00 imorgon och om den inte svarat innan det så har den försatt sin chans. Men förbannad och irriterad är jag. Jag blir så frustrerad för man känner ju ett ansvar gentemot ägaren..... Men jag vet ju innerst inne att det inte är MITT fel att det blir så här för jag kan ju inte påverka en annan människas beslut... Men ändå......

Så förbannat trött!!

Idag är jag riktigt rejält trött! Förstår inte var all ork och energi tagit vägen, vill inte göra någonting. Räcker med att stirra upp i taket och bara det gör mig trött. Men jag tog mig iaf iväg till badhuset och simmade 45 min. Även fast sällskapet var tvungen att ställa in, eftersom dotran gått och blitt sjuk. Drog med mig Per istället. Så det var ju trevligt.

Imorgon så är det jobb igen.. Ingen vidare lust, men jag tänker Pengar. Jag har pengar och jag har en trygghet. Men det är så förbaskat tråkigt att vara med samma person, varje dag, samma uppgifter, samma prat. Kommer dö av tristess.... Försöker lista ut vad jag vill göra med framtiden, men jag har inte en susning. Djur, vård? Eget företag? Inom vad? många frågor men inga svar.