Oro

Nu gnager oron i kroppen igen, det är helt sjuk och jag förstår inte varför jag hela tiden hamnar i såna sitser där oron ökar och jag får panik.

För paniken börjar komma krypandes, och ingen är hemma, det är bara jag och mina djur. Älskling jobbar tills 18.00 ikväll. Men han kan nog inte göra så mycket åt detta ändå, men det vore bara skönt att inte vara ensam.

Sov ända till 12.00 idag, helt sjukt, fick en smärre chock när jag kollade på klockan... Men den var 12.00 och Åskar hade inte sagt något alls, för den lilla lathunden låg bredvid mig och bredde ut sig som om han var en stor Grand Danois.

Usch, vad jag hatar min oro!