Det är inte lätt när det är svårt

Nervsammanbrott inatt, ja det är väl så man kan beskriva det. Jag gråter inte längre så det syns, men inom mig gråter jag och ångesten är fortfarande lika stor. Obeskrivligt stor och jag kan inte hantera det. Just nu vill jag bara fly och gömma mig från alla problem och tankar. Har fortfarande feber. Inne på dag 2, och är hemma imorrn med. Hoppas att febern är borta då.
Det dåliga samvetet gnager dygnet runt.
Vet då inte hur eller vad jag ska göra.
Ta på "The Happy Smile" och låtsats som om världen är perfekt kanske?